Övergången från häkte till anstalt – vad anhöriga behöver veta

Efter en fängelsedom flyttas personen inte alltid direkt till anstalt. Kriminalvården måste först kontrollera att straffet får verkställas, utreda behov och risker samt besluta om en lämplig placering.

När börjar fängelsestraffet?

Ett fängelsestraff börjar verkställas när domen får verkställas och Kriminalvården har kontrollerat att övriga förutsättningar är uppfyllda.

Om personen sitter häktad kan straffet börja räknas medan personen fortfarande befinner sig i häkte. Personen kan alltså vara ett så kallat verkställighetsfall i häkte i väntan på en anstaltsplats.

En nöjdförklaring innebär att den dömde avstår från att själv överklaga domen. För en frihetsberövad person kan verkställigheten då börja direkt, även om åklagaren fortfarande kan överklaga.

Varför kan personen bli kvar i häkte?

Kriminalvården behöver bland annat:

• kontrollera att domen är verkställbar,
• beräkna strafftiden,
• utreda säkerhetsrisker och individuella behov,
• välja rätt säkerhetsklass och anstalt,
• hitta en tillgänglig och lämplig plats,
• planera transporten.

Väntetiden kan variera. Hög beläggning, särskilda skyddsbehov, konflikter eller behov av en särskild avdelning kan påverka tiden.

Hur bestäms anstalten?

Det är Kriminalvården som beslutar var personen ska placeras. Den dömde får lämna synpunkter, men kan inte själv välja anstalt.

Kriminalvården bedömer bland annat:

• risk för rymning eller fritagning,
• risk för fortsatt brottslighet eller misskötsamhet,
• missbruk och andra vårdbehov,
• skyddsbehov och konflikter med andra intagna,
• behov av behandling, utbildning eller arbete,
• vilken sammansättning av intagna som är lämplig,
• vilka platser som finns tillgängliga.

När säkerheten har bedömts försöker Kriminalvården så långt det är möjligt också ta hänsyn till individuella behov av sysselsättning och omvårdnad.

Placeras personen nära familjen?

Närhet till familj kan vara viktigt, särskilt när barn berörs, men det är inte säkert att personen placeras nära hemorten. Säkerhet, lämplig verksamhet och platstillgång kan väga tyngre.

Anhöriga bör därför vänta på det faktiska placeringsbeslutet innan resor, besök och boende planeras.

Vad betyder säkerhetsklass?

Klass 1 och 2 kallas ofta slutna anstalter. Klass 3 kallas öppen anstalt. Varje person bedöms individuellt och ska inte ha mer övervakning än vad som bedöms nödvändigt.

Själva flytten

Kriminalvården ansvarar normalt för transporten från häkte till anstalt. Anhöriga kan vanligtvis inte följa med, möta transporten eller få detaljer om resväg och exakt tid.

Kontakten kan därför brytas tillfälligt. Den dömde kan behöva vänta tills inskrivningen är klar innan hen kan ansöka om eller använda telefonkontakt.

Vad händer vid ankomsten?

När personen kommer till anstalten sker en inskrivning. Kriminalvården uppger att den intagne bland annat:

• visiteras,
• kan lämna prov för att kontrollera alkohol eller droger,
• får information om rutiner, brandskydd, rättigheter och skyldigheter,
• får lämna kontaktuppgifter till närmast anhörig,
• får anstaltskläder medan privata kläder förvaras,
• fyller i en hälsodeklaration och erbjuds hälsoundersökning.

Kontaktperson och verkställighetsplan

Varje intagen får en kontaktperson på anstalten. Kontaktpersonen hjälper till att förklara regler, gemensamhet, telefonsamtal, brev, besök och personalens roll.

Kriminalvården gör också en personlig verkställighetsplan, ofta förkortad VSP. Där planeras tiden i fängelse och förberedelserna inför frigivningen.

Planen kan innehålla:

• arbete eller annan sysselsättning,
• studier eller yrkesutbildning,
• behandlingsprogram,
• insatser mot missbruk,
• familjekontakt,
• planering av bostad, ekonomi och tiden efter frigivning.

Vad händer med telefontillståndet?

Du kan inte ringa direkt till en intagen. Den intagne måste ringa upp dig.

Ett telefontillstånd från häktet ska inte ses som en garanti för att allt fungerar direkt på anstalten. Den nya anstalten bestämmer vilka kontakter som godkänns och kan behöva kontrollera telefonnumret på nytt.

Det här kan du göra

• Behåll samma telefonnummer om möjligt.
• Svara på okända samtal under handläggningen.
• Se till att abonnemanget kan kopplas till dig.
• Ha tålamod de första dagarna efter flytten.
• Skicka ett neutralt brev med dina kontaktuppgifter när placeringen är bekräftad.

Besök på anstalt

Den intagne måste ha tillstånd för att ta emot besök. Anstalten gör en säkerhetsbedömning och tillståndet behöver vara klart innan en tid bokas.

Regler, tider, säkerhetskontroll och vad som får tas med varierar mellan anstalter. Kontakta därför den aktuella anstalten efter att placeringen bekräftats.

Inför första besöket

• Vänta tills besökstillståndet är godkänt.
• Boka tid enligt anstaltens rutiner.
• Ta med giltig legitimation.
• Kom i god tid till säkerhetskontrollen.
• Fråga om mobiltelefon, väska och ytterkläder.
• Planera resan med marginal.
• Fråga om barnanpassat besöksrum när barn ska följa med.

Barn och kontakt med en förälder i fängelse

Alla anstalter har enligt Kriminalvårdens information minst ett barnombud. Barnombudet arbetar för att barn till intagna ska få ett tryggt och respektfullt bemötande.

Kontakt ska planeras utifrån barnets bästa. Ett barn ska inte pressas att ringa eller besöka, och ska förberedas på säkerhetskontroll, miljö och att besöket har en bestämd sluttid.

Brev, paket och tillhörigheter

Vänta med att skicka något tills du har rätt anstaltsadress och har kontrollerat de lokala reglerna.

Brev och paket kan granskas. Tillåtna saker och mängder kan skilja sig mellan olika anstalter. Skicka aldrig kontanter, mediciner, elektronik eller andra föremål utan ett tydligt besked.

Hur ser vardagen ut?

Kriminalvården beskriver att tiden i fängelse så långt möjligt ska likna ett normalt liv. Den intagne arbetar, studerar eller deltar i behandling. På fritiden kan det finnas möjlighet till motion, bibliotek, tv, radio och gemenskap.

På avdelningen finns fasta rutiner för uppstigning, måltider, sysselsättning, inlåsning och fritid. Det är vanligt att två vuxna intagna delar cell, men Kriminalvården gör säkerhetsbedömningar.

Vad kan du som anhörig göra under övergången?

• Skriv upp målnummer, strafftid och kontaktuppgifter till häktet.
• Vänta på bekräftad placering innan du bokar resa.
• Behåll ett stabilt telefonnummer.
• Skicka ett kort brev när rätt adress är bekräftad.
• Planera ekonomi, barn, bostad och praktiska frågor hemma.
• Undvik att lova datum för telefonsamtal eller besök.
• Fråga anstalten om allmänna rutiner – inte om sekretesskyddade uppgifter.
• Ta hand om ditt eget mående och sök stöd vid behov.

Vad kan anstalten säga till anhöriga?

Kriminalvården kan ofta ge allmän information om besök, brev, paket och telefonrutiner. Däremot kan anstalten vanligtvis inte bekräfta att en viss person finns där eller lämna information om personens hälsa, placering eller vardag utan stöd för att lämna ut uppgifterna.

Den intagne kan lämna samtycke i vissa frågor, men sekretess och säkerhet kan ändå begränsa vad personalen får säga.

Snabb checklista

• Jag vet att flytten kan dröja.
• Jag bokar inte resa innan placeringen är bekräftad.
• Jag vet att Kriminalvården bestämmer anstalt och säkerhetsklass.
• Jag behåller samma telefonnummer.
• Jag väntar på nytt telefon- och besökstillstånd.
• Jag kontrollerar lokala regler innan brev eller paket skickas.
• Jag har förberett barn på att kontakten kan ta tid.
• Jag har sparat kontaktuppgifter och viktiga beslut.

Sammanfattning

• En dömd person kan avtjäna straff i häkte medan placering väntas.
• Kriminalvården bestämmer anstalt efter en individuell bedömning.
• Placeringen påverkas av säkerhet, behov och tillgängliga platser.
• Vid ankomsten sker inskrivning, hälsokontroll och planering.
• Den intagne får kontaktperson och verkställighetsplan.
• Telefon och besök behöver godkännas av anstalten.
• Anhöriga bör vänta på bekräftade uppgifter innan de bokar eller skickar något.