Domen, överklagande och vad som händer efteråt

När domen kommer uppstår ofta nya frågor: Vad betyder domslutet? När blir domen definitiv? Kan den överklagas? Och vad händer om personen döms till fängelse? Här får du en lugn steg-för-steg-genomgång.

Vad innehåller domen?

En brottmålsdom innehåller normalt:

• domslutet – vad domstolen har beslutat,
• domskälen – hur domstolen har resonerat,
• påföljden – exempelvis böter, villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse,
• eventuella beslut om skadestånd, beslag, häktning och kostnader,
• en bilaga med instruktioner om hur domen överklagas.

Domslutet är den del som anger själva resultatet. Domskälen förklarar varför rätten kom fram till det.

Om personen frikänns

En frikännande dom innebär att tingsrätten inte har funnit åtalet bevisat. Åklagaren kan ändå överklaga inom överklagandetiden.

Om personen varit häktad kan tingsrätten besluta att häktningen ska upphöra. Kontrollera alltid vad som står särskilt i domslutet om fortsatt häktning eller frigivning.

Om personen döms

En fällande dom kan innebära olika påföljder. Det är inte bara fängelsestraff som förekommer. Domen kan exempelvis gälla:

• böter,
• villkorlig dom,
• skyddstillsyn,
• samhällstjänst i kombination med annan påföljd,
• kontraktsvård,
• fängelse,
• ungdomspåföljd för den som är ung.

Försvararen bör gå igenom domen med den dömde och förklara vad den betyder i just det målet.

Hur överklagas tingsrättens dom?

Tingsrättens dom överklagas till hovrätten. Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till tingsrätten, som först kontrollerar att det kommit in i rätt tid. Därefter skickas handlingarna vidare till hovrätten.

Överklagandetiden är normalt tre veckor från den dag då domen meddelades. Det exakta sista datumet står i domen.

Överklagandet brukar ange

• vilken dom som överklagas,
• vilken ändring som begärs,
• varför domen bör ändras,
• vilken bevisning som åberopas,
• varför prövningstillstånd bör ges, när det krävs.

Vem kan överklaga?

Den tilltalade och åklagaren kan överklaga domen. En målsägande kan i vissa situationer överklaga sådant som rör exempelvis ansvar eller skadestånd.

En anhörig är normalt inte part i målet och kan därför inte överklaga åt den dömde. Du kan däremot hjälpa praktiskt genom att påminna om tidsfristen, ordna kontakt med försvararen och spara domen.

Vad är prövningstillstånd?

I vissa brottmål krävs att hovrätten först beslutar att målet ska tas upp. Det kallas prövningstillstånd. Det framgår av tingsrättens dom om prövningstillstånd krävs.

Om hovrätten inte ger prövningstillstånd gäller tingsrättens dom. Om tillstånd ges prövar hovrätten de delar som har överklagats.

Prövningstillstånd kan exempelvis krävas i vissa mindre allvarliga brottmål eller när överklagandet bara gäller en viss del av domen.

Vad händer i hovrätten?

När målet tas upp i hovrätten förbereds det ungefär som i tingsrätten. En viktig skillnad är att hovrätten ofta tittar på videoinspelade förhör från tingsrätten i stället för att alla hörs på nytt.

Hovrätten kan fastställa, ändra eller undanröja tingsrättens dom inom ramen för det som överklagats.

Kan hovrättens dom överklagas?

Hovrättens dom kan i vissa fall överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen kräver i regel prövningstillstånd och tar främst upp mål som kan ge vägledning för framtida rättstillämpning, alltså prejudikat.

Det räcker därför normalt inte att en part tycker att hovrätten bedömt just det egna målet fel.

Vad betyder laga kraft?

När en dom inte längre kan överklagas genom vanligt överklagande har den vunnit laga kraft. Det sker normalt när överklagandetiden gått ut utan att någon har överklagat, eller när processen i högre instans är avslutad.

När domen fått laga kraft kan straffet börja verkställas, om det inte redan får verkställas på annan grund.

Om personen är häktad efter domen

Tingsrätten tar i domen ställning till om personen ska vara fortsatt häktad. Om häktningen fortsätter stannar personen normalt i häkte medan överklagandetiden löper och eventuellt under fortsatt process.

När en fängelsedom blir verkställbar beräknar Kriminalvården strafftiden och beslutar om placering. Tid som personen varit frihetsberövad kan påverka strafftidsberäkningen.

Övergången från häkte till anstalt sker inte alltid samma dag som domen meddelas.

Om personen inte är häktad

Den som dömts till fängelse men är på fri fot får normalt information från Kriminalvården när domen är verkställbar. Enligt Kriminalvårdens information sker det vanligtvis omkring tre veckor efter tingsrättens dom, om domen inte har överklagats.

Kriminalvården beslutar sedan om placering och skickar ett inställelsebeslut med:

• vilken anstalt personen ska inställa sig på,
• senaste dag för inställelse,
• praktisk information inför straffet.

Det är viktigt att Kriminalvården har en aktuell adress. Den dömde ska inte ignorera brev eller utebli från inställelsen.

Vem bestämmer anstalt?

Kriminalvården bestämmer var en person som dömts till fängelse ska placeras. Den dömde kan få lämna synpunkter, men har inte rätt att själv välja anstalt.

Bedömningen kan bland annat påverkas av säkerhet, risker, behandling, sysselsättning, frigivningsplanering och tillgängliga platser.

Om domen inte är fängelse

Vid andra påföljder kan Kriminalvårdens frivård bli inblandad. Det kan exempelvis gälla skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård eller övervakning.

Den dömde behöver läsa kallelser och följa de villkor som anges. Uteblivande eller misskötsamhet kan få konsekvenser.

Vad kan du göra som anhörig?

• Be den dömde eller försvararen förklara domslutet.
• Skriv upp sista dagen för överklagande.
• Kontrollera särskilt beslutet om fortsatt häktning.
• Spara domen och alla brev från domstol och Kriminalvården.
• Se till att Kriminalvården har korrekt adress om personen är på fri fot.
• Planera barn, bostad, ekonomi, arbete och husdjur utan att lova sådant du inte styr över.
• Sprid inte domen eller känsliga uppgifter om andra personer i onödan.

Att berätta för barn om domen

Berätta enkelt vad domstolen har beslutat och vad som händer närmast. Undvik juridiska detaljer och lova inte att en överklagan kommer att ändra domen.

Domstolen har fattat ett beslut. Beslutet kan överklagas inom en viss tid. Just nu vet vi därför inte säkert om allt är helt klart. Det är de vuxna och domstolarna som ansvarar för processen, inte du.

Snabb checklista efter domen

• Jag har läst domslutet och överklagandebilagan.
• Jag har skrivit upp sista överklagandedagen.
• Den dömde har kontakt med sin försvarare.
• Jag vet om personen är fortsatt häktad.
• Jag har sparat målnummer och domstolens kontaktuppgifter.
• Jag följer brev från Kriminalvården om placering eller frivård.
• Jag har gett barn lugn och åldersanpassad information.

Sammanfattning

• Domen innehåller domslut, domskäl och överklagandeinstruktioner.
• Överklagande ska normalt göras inom tre veckor.
• Överklagandet lämnas till tingsrätten men prövas av hovrätten.
• I vissa brottmål krävs prövningstillstånd.
• När domen inte längre kan överklagas vinner den laga kraft.
• Kriminalvården ansvarar för placering och verkställighet av fängelsestraff.
• Anhöriga kan hjälpa praktiskt men kan normalt inte överklaga åt den dömde.